Ett av mina nyårslöften är att våga gå på gymmet själv. Jag har inga problem med sociala situationer och känner mig oftast trygg. Men på gymmet får jag någon slags panik. Jag blir så självmedveten och tror att alla tittar på mig. Jag tror att alla ser att jag gör fel med övningarna och att jag inte vet vad jag gör. Men jag har velat kunna gå och köra pass på gymmet själv. Jag har inga problem med att gå och springa utan det är just i gymdelen som jag får panik.
Egentligen vet jag att alla är upptagna med sitt och att ingen bryr sig om vad jag gör men det spelar ingen roll, jag vill bara bort bort bort.
Så hur har min plan varit för att lösa detta? Min lillasyster har ju bott hos mig i två veckor och hon är en van gymmare (om det ens är ett ord?). Under den perioden har jag följt med henne och hon har visat olika övningar både på maskiner och med fria vikter. Det roligaste tycker jag är att köra en wood. Då är dom cirkelträning fast det går lite fortare. Typ tre till fem övningar på rad och sen vila i någon minut.
Så igår hände det! Jag var egentligen trött efter att ha jobbat sent och kommit hem vid halv åtta. Men jag kände att jag ville träna, det var träningsglädjen som kom tillbaka. Så jag tog mig till gymmet och körde ett överkroppspass. Så stolt!
Jag har tidigare haft kort på sats men nu har jag börjat träna på Actic. Dom har en anläggning i Årsta där jag bor så det är perfekt! Jag känner redan att jag trivs mycket bättre där och än så länge har det inte varit så mycket folk där, vilket är skönt. Just nu känner jag bara heja mig, hihi.
